Jag tänkte försöka skriva lite om den svenska vänsterns förskjutning åt höger som har skett de senaste 40 åren ungefär. Jag kommer främst att se på den partipolitiska vänstern men även utomparlamentariska grupper har drabbats av detta. Låt oss börja med att se på den svenska vänsterns storhetstid.
Sedan Sverige fick allmän rösträtt 1917 (1919 för kvinnor) har Socialdemokratiska Arbetarpartiet (SAP) varit det största partiet i den svenska riksdagen. Detta är något som varit en konstant sanning genom svensk politisk historia och har varit självklart fram tills de två senaste valen ungefär då Moderaterna (M) närmat sig SAP:s storlek. Det har inneburit att den svenska politiken till stor del har formats av SAP och de andra partierna har fått förhålla sig till deras ideologiska bild av hur Sverige borde se ut. SAP drev under den tidiga halvan av 1900-talet igenom en rad progressiva reformer som stärkte arbetarklassens ställning i Sverige och byggde upp det så kallade Folkhemmet. Hur kommer det sig då att de kunde göra detta och varför har de slutat göra sådant?
Det finns två anledningar jag skulle vilja lyfta för att visa hur SAP kunde driva igenom sin politik. För det första så fanns Sovjetunionen och påverkade den globala stämningen, ekonomin och politiken. Mycket av det som SAP drev igenom drevs först igenom i Sovjet (8 timmars arbetsdag, statlig och tillgänglig skola och sjukvård, ett fungerande och tillgängligt system av förskolor osv.), Sovjet visade att sådana saker var möjliga och fungerade och SAP kunde sedan då driva igenom samma saker i Sverige. Med detta vill jag inte säga att SAP inte hade en egen ideologi eller egna idéer, men de behövde förhålla sig till helt andra omständigheter än Bolsjevikerna i Sovjet och kunde således inte vara först med att driva igenom dessa reformer, de behövde ett fungerande exempel att peka på först. Detta är för övrigt inte ett fenomen som gäller bara i Sverige, Sovjets radikala reformer ledde till liknande reformer runt om i världen. Dessutom kunde inte högern falla tillbaka på en Nordamerikansk världsbild såsom den kan idag, det fanns två alternativ, det fanns ett konkret alternativ till kapitalismen och såvitt alla visste fungerade det relativt bra. Detta gav SAP utrymme att driva igenom sitt ideologiska projekt för att bygga det nya Sverige men det ställde även krav på dem att göra något sådant, det fanns en stark gräsrotsrörelse som krävde den progressiva politiken som fördes.
Den andra anledningen är den ekonomiska situationen som uppstod efter andra världskriget. Jag är ingen ekonom och tycker ärligt talat att ekonomi är ett knepigt ämne. Men som jag har förstått det så uppstod det i Europa efter andra världskriget en unik ekonomisk situation som kan beskrivas som nästan konstant tillväxt. Detta till skillnad från hur den kapitalistiska ekonomin normalt sett växer i cykler av bubblor och krascher. Detta var till stor del för marshallhjälpen, ett projekt där USA pumpade in pengar i de länder de fann politiskt värdiga i utbyte mot att de fortsatte vara just detta och inte stödde kommunismen, som USA såg som det stora hotet.
Dessa två saker lämnade plats för SAP att bygga sitt nya Sverige, vilket i sin tur lämnade plats åt en stor och blomstrande vänsterrörelse till vänster om SAP. Dessa drev i sin tur politiken än mer åt vänster med en rad olika projekt. Detta kulminerade på 1960-1970 talen, "vänsterns guldår". Men efter det så vände vindarna plötsligt högerut igen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar